8 saker om dig själv
Jag har en urballad fantasi som kan måla upp sinnessjuka scenarion på några sekunder
Jag kan delta i stora, vassa debatter men avskyr konflikter med mina nära
Jag är en blandning av svenskt, norskt och finskt
Jag blir som gladast av de mest banala småsakerna i livet
Jag attraheras extremt lätt av andra människor
Jag äter när jag blir uttråkad
Jag får kalla händer när jag är nervös
Jag stör mig väldigt lätt på allt möjligt vilket ofta leder till onödig irritation

När jag var cirka åtta och J nio skulle du ta oss med till tivolit som var på besök. Ni mötte upp hemma hos mig.
Vi bodde jättenära. På samma gata fast med olika adresser.
Jag var så himla himla hungrig och mamma hade kokt ägg. Det slank ner både ett och två och tre.
Kanske fyra.
Det var roligt att åka karuseller. Till och med den läskigaste som snurrade fort fort och högt högt vågade vi oss på. Mina vantar låg inklämda under rumpan, satt så hårt jag kunde.
Du väntade tålmodigt när vi avklarade åk efter åk. Bjöd på vadhelst vi ville. Sådan var du.
Er bil var ny och fin. En knallröd liten golf.
Efter en stund på hemväg var den poff nerdränkt i äggspya.
J var förbannad och skrek att hon skulle promenera hem.
Men du bara skrattade.
Tack för det.

Tack för min första och bästa bästis.

Tack för alla goda viltgrytor och annat gott du dukat fram.

Tack för att vi kunde klottra ned hela din garageuppfart med kritor.

Tack för att vi fick basta i timmar och blöta ned hela källaren med duschslangen.

Tack för världens bästa betongtrappa att åka inlines nedför.

Tack för all din generositet och gästvänlighet. För att jag alltid känt mig välkommen.

Ditt bullriga skratt.

Vi ses.
Kippis!

Har äntligen, efter lång tids prat om att jag borde, börjat kolla på Breaking Bad. Såg just färdigt säsong två. Mådde konstant dåligt under sista avsnittet. Gillar verkligen serien! Otrolig feel bad men även go gammal tragikomik. Beklagade mig över gårdagen för Martin idag. Då såg jag ett avsnitt som i min mening och mitt sinnestillstånd var oerhört spännande och slutade med en cliff hanger. Så var klockan visst för mycket för fortsatt tittande. SÅ JOBBIGT. Han bara skrattade. "Tyckte du DET var spännande?" Vänta du bara. Snart kommer säsong tre. "DU KOMMER DÖ" 

Okej. Ser fram emot det? Antar jag?

Mina känslor inför Walt stormar just nu. Idag var han lite fin. Men mest hatar jag honom.

En sak jag gillar med serien är hur de nyanserar personporträtten på ett väldigt finurligt sätt. Exempelvis när Walt ska magnetröntgas och en ser att han har strumpor med sockerplast. Det stämmer liksom inte. 

Fast ändå är det helt rätt på något vis. 

Hursomhelst, håll tummen för att jag överlever kommande veckor. 

När jag ser dig ser jag eld i dig. Du som kan förändra allt.
Du har idéer. planer, tror allt går om man vill. Samlar, demonstrerar.

Du som låser upp bojor för hur man borde vara. Tänker framåt och tittar i jorden.
Välkomnar alla.
Står på barrikaden, tvåtusentalssuffragett. 

Det är du som borde leda oss. Led mig fel om du vill men under min livstid
kan jag någon gång bli ledd av någon som tror på någonting.

 

När jag ser dig ser jag hur jag var. Innan för många hade förklarat hur det fungerar.