Fast i mitt huvud, gör ingenting.

Visst är natten svart. Visst är marken kall
Men vi fryser tillsammans två benrangel skallrar i takt
Du står utanför. Jag står utanför Ur besvikelsen, skammen
kom långsamt en känsla av makt. Dom viskar:
Du är tidlös, men de menar omodern.
En elakhet som blir den ultimata komplimangen.
Du sa du vill ha stulna svarta rosor vid din grav
En Fleur de lise i guld på svart bredvid ditt namn
Du är liv Du är dom långa milen mot Berlin
Du är liv Du är dom långa milen mot Berlin
Dom kan bli något stort
Dom kan få jobbet gjort
Deras uppgift i år är att skita i allting vi sagt
Vi ger upp till slut
Vi abdikerar nu. Och föruttnelsen börjar precis när vi fyllt 37
Älskling jag har aldrig kunnat lära dig någonting
I bästa fall så kan jag bidra med en känsla
Du doftar svagt av våta vita rosor, gammal jord
En Fleur de lise i guld på svart bredvid ditt namn
Du är liv Du är dom långa milen mot Berlin
Du är liv Du är ett härligt minne från Paris
Du är liv Du är dom långa milen mot Berlin I
mitt liv Var du ett härligt minne från Paris
Du är liv Du är dom långa milen mot Berlin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0